omriktat beteende
Det omriktade beteendet är också en ersättningshandling, som framför allt kan iakttas i motsättningen mellan angreppsbeteende och undvikande beteende. Beteendemönstret fullföljs men omriktas, dvs. riktas mot ett annat objekt.
Om exempelvis en hund hotas eller angrips av en annan hund som står högre i rang, så riktar sig den underlägsna hundens motreaktion ofta inte mot angriparen, utan den avreagerar sig på en hund som är lägre i rang. Det är detta beteendemönster som förmodligen är orsaken till att hårdhet från hundförarens sida ibland medför att en del hundar blir aggressivare gentemot figuranten.
Jag nämnde redan i kapitlet om aggression att stackel eller elhalsband ibland kan främja den. Av egen erfarenhet kan jag berätta om en skyddshund, som blev mycket aggressiv mot figuranten när hundföraren tog den i halsbandet och ruskade den, om den hade svårt med släppandet.
En annan form av omriktat beteende i en likadan konfliktsituation är när hunden biter i tältet, som en del hundar gör vid bevakningen, när de med hårdhet tvingats till ett släppande.