8. Aggressionsdriften
Den genetiska basen för aggressiv läggning kan emellertid gälla som bevisad.
Man ger emellertid tre olika förklaringar till orsakerna till aggressivitet:
1. Den inlärningspsykologiska modellen ser aggressionens orsak i en inlärningsprocess i de tidiga utvecklingsfaserna. Aggression lärs då in från en förebild eller genom framgång.
2. Frustrations – aggressionsmodellen lutar åt att föra tillbaka aggressionen på försakelseupplevelser inom andra driftområden.
3. Den tredje gruppen beteendeforskare ser aggressionens orsak i en medfödd aggressionsdrift, enligt den Lorenz – Freudska driftsmodellen.
Alla de här åsikterna och modellerna baserar på iakttagelser och experiment. Man förundras över ensidigheten, med vilken företrädare för de olika modellerna argumenterar mot varandra. Aggression beror säkert på alla de tre angivna processerna.
Till det första alternativet ger Trumler ett exempel: “Jag vet mycket väl att en stor del av de fall, där hundar blir aggressiva mot människor eller sina egna, har sin orsak i en onaturlig unghundsutveckling. Genom detta kan stimulansströskelen för aggression sänkas såpass, att också förhållandevis små incidenter blir till utlösare.”
Men etologin ger också bevis för den andra modellen: höjd aggressivitet, som leder så långt som till dödandet av artfränden, har också iakttagits hos fångna djur, när ett djur lever eller föds upp isolerat, vid dålig tillgång på föda, vid extremt hög populationstäthet och i andra stressituationer.
Det finns även iakttagelser som stöder den tredje teorin. Man har genom inavel odlat fram olika stammar av husmöss med olika hög grad av aggressionsberedskap och med den genetiska basen för dessa skillnader bevisad genom avelsexperiment: korsar man anhöriga från de olika stammarna med varandra, så ligger F1-avkommans aggression mellan den hos de båda utgångsstammarna.
Vill vi dra nytta av aggressionsdriften vid skyddshundsutbildningen, så intresserar oss den teoretiska striden om dess motivation inte så mycket som kriterierna för dess aktiverbarhet eller dess nyckelstimulans, målet för driften och därmed den biologiska betydelsen och även möjligheten till träning och eventuell annan påverkan.