•  
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

8. Aggressionsdriften

Begreppet aggressionsdrift är mer omfattande än de andra, därför att den innefattar det reaktiva (försvarsdrift) och det aktiva (social aggressivitet) området av det aggressiva beteendet. Jag vill inte befatta mig ingående med aggressionsteorierna här, för åsikterna om det finns en självständig aggressionsdrift eller inte går fortfarande delvis isär.
Resultaten av undersökningar om huruvida spontan aggression är möjlig tillåter än så länge inga entydiga slutledningar. Verklig “tomgångsaggression”, som vore ett bevis för en självständig aggressionsdrift, har hittills inte kunnat påvisas. Det finns emellertid mycket som talar för en viss möjlighet till summering av aggressioner.

Den genetiska basen för aggressiv läggning kan emellertid gälla som bevisad.

Man ger emellertid tre olika förklaringar till orsakerna till aggressivitet:

1. Den inlärningspsykologiska modellen ser aggressionens orsak i en inlärningsprocess i de tidiga utvecklingsfaserna. Aggression lärs då in från en förebild eller genom framgång.

2. Frustrations – aggressionsmodellen lutar åt att föra tillbaka aggressionen på försakelseupplevelser inom andra driftområden.

3. Den tredje gruppen beteendeforskare ser aggressionens orsak i en medfödd aggressionsdrift, enligt den Lorenz – Freudska driftsmodellen.

Alla de här åsikterna och modellerna baserar på iakttagelser och experiment. Man förundras över ensidigheten, med vilken företrädare för de olika modellerna argumenterar mot varandra. Aggression beror säkert på alla de tre angivna processerna.

Till det första alternativet ger Trumler ett exempel: “Jag vet mycket väl att en stor del av de fall, där hundar blir aggressiva mot människor eller sina egna, har sin orsak i en onaturlig unghundsutveckling. Genom detta kan stimulansströskelen för aggression sänkas såpass, att också förhållandevis små incidenter blir till utlösare.”

Men etologin ger också bevis för den andra modellen: höjd aggressivitet, som leder så långt som till dödandet av artfränden, har också iakttagits hos fångna djur, när ett djur lever eller föds upp isolerat, vid dålig tillgång på föda, vid extremt hög populationstäthet och i andra stressituationer.

Det finns även iakttagelser som stöder den tredje teorin. Man har genom inavel odlat fram olika stammar av husmöss med olika hög grad av aggressionsberedskap och med den genetiska basen för dessa skillnader bevisad genom avelsexperiment: korsar man anhöriga från de olika stammarna med varandra, så ligger F1-avkommans aggression mellan den hos de båda utgångsstammarna.

Vill vi dra nytta av aggressionsdriften vid skyddshundsutbildningen, så intresserar oss den teoretiska striden om dess motivation inte så mycket som kriterierna för dess aktiverbarhet eller dess nyckelstimulans, målet för driften och därmed den biologiska betydelsen och även möjligheten till träning och eventuell annan påverkan.

Nästa sida

 


  • Hundartiklar av en kvalité som inte finns i vanliga hundbutiker säljs ut till reapriser
  • Tidernas chans att beställa riktigt bra hundartiklar jättebilligt
  • Privacy
  • Sitemap
  • Skyddshundsutbildning – teori och träning
  • 1. Skyddshundsutbildning
  • 2. Försvarsdriften
  • 3. Det undvikande beteendet
  • 4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
  • 5. Det undvikande beteendet 2
  • 6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
  • 7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
  • 8. Aggressionsdriften
  • 9. Aggressionsdriften - nyckelstimuli
  • 10. Aggressionsdriften – Darwin
  • 11. Aggressionsdriften - Sociala aggressioner
  • 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
  • 13. Aggressionsdriften - aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
  • 14. Kampdriften
  • 15. Kampdriften – stimulering
  • 16. Kampdriften i relation till bytesdriften
  • 17. Etologiska grundbegrepp och lagar
  • 18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
  • 19. Tomgångshandling, intentionsrörelse
  • 20. Konfliktbeteende
  • 21. Konfliktbeteende – överslagshandlingar
  • 22. Konfliktbeteende - pendling
  • 23. – omriktat beteende
  • 24. Konfliktbeteende – oväntat beteende
  • 25. Konfliktbeteende – nervpåfrestning
  • 26. Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
  • 27. Stimulansssummation
  • 28. Stimulansssummation – slutsatser
  • 29. Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
  • 30. Hundars inlärningslagar
  • 31. Klassisk betingning
  • 32. Klassisk betingning – Pavlow
  • 33. Instrumentell betingning
  • 34. Instrumentell betingning 2
  • 35. Instrumentell betingning 3
  • 36. Instrumentell betingning 4
  • 37. Instrumentell betingning 5
  • 38. SKYDDSHUNDSTRÄNING
  • 39. Bytesdriftsstimulering
  • 40. Att skapa motivation genom stimulans och kamp
  • 41. Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
  • 42. Andra fasen:
  • 43. Första bettet
  • 44. Övergång från kamptrasa till skyddsärm
  • 45. Bett i brösthöjd
  • 46. Att bita tag i bytet
  • 47. Att göra anspråk på bytet
  • 48. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
  • 49. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
  • 50. Angreppet
  • 51. Angreppet 2
  • 52. Angreppet 3
  • 53. Angreppet 4
  • 54. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds")
  • 55. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds") 2
  • 56. Målet för stimuleringen av bytesdriften
  • 57. Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
  • 58. Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
  • 59. Att lära sig kämpa
  • 60. Stimulering av försvaret
  • 61. Stimulering av försvaret 2
  • 62. Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
  • 63. Stimulering av försvaret 3
  • 64. Försvara sig mot figuranten
  • 65. Att hota hund och hundförare
  • 66. Att hota den uppbundna och ensamma hunden
  • 67. Stimulering av den bundna hunden
  • 68. Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
  • 69. Angrepp på figuranten.
  • 70. UTBILDNING
  • 71. Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
  • 72. De första bevakningsövningarna i koppel
  • 73. Längre skallgivning i koppel.
  • 74. Bevakning
  • 75. Att låta hunden bita figuranten i tältet
  • 76. Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
  • 77. Övning för släppandet
  • 78. Att släppa det döda bytet
  • 79. I figuranttältet - löskopplad hund
  • 80. Utan ryggskydd
  • 81. Ronderande sök
  • 82. Att vara uppmärksam på tälten
  • 83. Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
  • 84. Öva återkallande från tomt tält
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

Powered by skyddshunden.com