•  
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.

I samband med försvarsdrift och undvikande beteende måste begreppen kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd förklaras: Varje djur, framför allt alla större däggdjur, flyr från en överlägsen motståndare, så snart denne har överskridit en viss gräns.

Flyktavståndet, som dess utforskare professor Hediger kallar denna gräns, ökar i motsvarande grad, ju mer ett djur fruktar sin motståndare. Flyktavståndet är alltså det kortaste avståndet, som ett svagare djur kan tolerera emellan sin biologiska fiende och sig själv.

Med samma regelbundenhet och förutsägbarhet som ett djur flyr när flyktavståndet inte kan bibehållas, är det emellertid berett till kamp om fienden närmar sig från ett lika bestämt, men mycket mindre avstånd. Naturligtvis förekommer ett sådant inkräktande inom det kritiska avståndet (Hediger) bara i tre fall: när den fruktade fienden överraskar djuret, om djuret är fångat i en återvändsgränd och inte kan fly eller om det försvarar sin avkomma.

Denna kritiska reaktion är den häftigaste formen av kampbeteende och den är starkt motiverad av rädsla; den är en “flykt framåt” eller ett angrepp i förtvivlans mod.

För fullständighetens skull nämns här också det individuella avståndet. Det är det avstånd på vilket ett djur låter en annan artfrände komma inpå sig. Denna distans är ofta ett mått på den personliga bekantskapsgraden mellan två individer eller på instinktstämningen och beror också på sistnämnda. Därför kan det individuella avståndet tidvis vara kortare mellan exempelvis två individer av motsatt kön och längre mellan två av samma kön.

Under valpperioden låter en del tikar inte ens sin husse eller matte komma nära sig, särskilt inte när tiken ger valparna di. Också hos mycket dominanta och självsäkra hundar kan man ibland iaktta hur de avvärjer “plumpa” närmanden från främmande, oftast genom ett varnande morrande.

Detta faktum leder emellertid vidare: det är snarare att förklara med aggressionsbeteendet i sin helhet, för försvarsdriften är som sagt inordnad under aggressionsbeteendets funktionskrets.

Nästa sida


  • Stevia sötningsmedel ger samtliga möjlighet att njuta av godis
  • Hundartiklar av en kvalité som inte finns i vanliga hundbutiker säljs ut till reapriser
  • Tidernas chans att beställa riktigt bra hundartiklar jättebilligt
  • Privacy
  • Sitemap
  • Skyddshundsutbildning – teori och träning
  • 1. Skyddshundsutbildning
  • 2. Försvarsdriften
  • 3. Det undvikande beteendet
  • 4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
  • 5. Det undvikande beteendet 2
  • 6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
  • 7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
  • 8. Aggressionsdriften
  • 9. Aggressionsdriften - nyckelstimuli
  • 10. Aggressionsdriften – Darwin
  • 11. Aggressionsdriften - Sociala aggressioner
  • 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
  • 13. Aggressionsdriften - aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
  • 14. Kampdriften
  • 15. Kampdriften – stimulering
  • 16. Kampdriften i relation till bytesdriften
  • 17. Etologiska grundbegrepp och lagar
  • 18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
  • 19. Tomgångshandling, intentionsrörelse
  • 20. Konfliktbeteende
  • 21. Konfliktbeteende – överslagshandlingar
  • 22. Konfliktbeteende - pendling
  • 23. – omriktat beteende
  • 24. Konfliktbeteende – oväntat beteende
  • 25. Konfliktbeteende – nervpåfrestning
  • 26. Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
  • 27. Stimulansssummation
  • 28. Stimulansssummation – slutsatser
  • 29. Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
  • 30. Hundars inlärningslagar
  • 31. Klassisk betingning
  • 32. Klassisk betingning – Pavlow
  • 33. Instrumentell betingning
  • 34. Instrumentell betingning 2
  • 35. Instrumentell betingning 3
  • 36. Instrumentell betingning 4
  • 37. Instrumentell betingning 5
  • 38. SKYDDSHUNDSTRÄNING
  • 39. Bytesdriftsstimulering
  • 40. Att skapa motivation genom stimulans och kamp
  • 41. Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
  • 42. Andra fasen:
  • 43. Första bettet
  • 44. Övergång från kamptrasa till skyddsärm
  • 45. Bett i brösthöjd
  • 46. Att bita tag i bytet
  • 47. Att göra anspråk på bytet
  • 48. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
  • 49. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
  • 50. Angreppet
  • 51. Angreppet 2
  • 52. Angreppet 3
  • 53. Angreppet 4
  • 54. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds")
  • 55. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds") 2
  • 56. Målet för stimuleringen av bytesdriften
  • 57. Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
  • 58. Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
  • 59. Att lära sig kämpa
  • 60. Stimulering av försvaret
  • 61. Stimulering av försvaret 2
  • 62. Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
  • 63. Stimulering av försvaret 3
  • 64. Försvara sig mot figuranten
  • 65. Att hota hund och hundförare
  • 66. Att hota den uppbundna och ensamma hunden
  • 67. Stimulering av den bundna hunden
  • 68. Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
  • 69. Angrepp på figuranten.
  • 70. UTBILDNING
  • 71. Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
  • 72. De första bevakningsövningarna i koppel
  • 73. Längre skallgivning i koppel.
  • 74. Bevakning
  • 75. Att låta hunden bita figuranten i tältet
  • 76. Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
  • 77. Övning för släppandet
  • 78. Att släppa det döda bytet
  • 79. I figuranttältet - löskopplad hund
  • 80. Utan ryggskydd
  • 81. Ronderande sök
  • 82. Att vara uppmärksam på tälten
  • 83. Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
  • 84. Öva återkallande från tomt tält
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

Powered by skyddshunden.com