•  
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende

Avgörande för vilket beteende som kommer att dominera är självsäkerheten och intensiteten, både hos den som hotar och den som blir hotad.
Hos båda spelar många olika faktorer en roll; framför allt åldern på djuren. Många instinkter mognar nämligen först mellan första och andra levnadsåret, en del t.o.m. först under tredje året, som t.ex. försvarsdriften, skärpan, jakthundens ställande av bytet och hos en del hundar också revirskällandet och skyddsdriften.
Men även inflytande från omvärlden påverkar hunden, liksom erfarenheter. Etologin har konstaterat att en revirinnehavares försvarsberedskap avtar från revirets mitt och utåt, medan flyktberedskapen stiger i motsvarande grad. I centrum däremot är försvarsdriften såpass stor, att hunden håller stånd också mot mycket intensiva angrepp.

Därför är det heller inte konstigt att just de nervsvaga hundarna, som hemma känner sig hotade av minsta småsak och uppvisar ett aggressivt försvarsbeteende (den duktiga vakthunden), snarare är ängsliga i främmande omgivning och där visar ett undvikande beteende. Om de faktiskt skulle bli hotade, eller, bättre sagt, skulle känna sig hotade och inte kan fly, reagerar de med flykt framåt, precis som en typisk ångestbitare.

Också andra stimuli i omgivningen, som ett byte, en sexualpartner o.s.v., kan motivera hunden till ett starkare försvar i stället för ett undvikande; jag förklarade redan i början att försvarsbeteendet kan förekomma i olika funktionskretsar.

Den nervstarka hunden är alltid den mer självsäkra och den som kan belastas mer i försvarsdriften.

Redan små valpar testar varandra vem som bäst står emot hot, som för det mesta är psykiskt. De roar sig med att vilja ta en köttbit för varandra, och ve den som låter sig skrämmas i stället för att likgiltigt eller stridslystet – beroende på graden av hot – försvara sitt byte; den blir mycket snabbt till en “hackkyckling”.

Nästa sida

 


  • Stevia sötningsmedel ger samtliga möjlighet att njuta av godis
  • Hundartiklar av en kvalité som inte finns i vanliga hundbutiker säljs ut till reapriser
  • Tidernas chans att beställa riktigt bra hundartiklar jättebilligt
  • Privacy
  • Sitemap
  • Skyddshundsutbildning – teori och träning
  • 1. Skyddshundsutbildning
  • 2. Försvarsdriften
  • 3. Det undvikande beteendet
  • 4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
  • 5. Det undvikande beteendet 2
  • 6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
  • 7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
  • 8. Aggressionsdriften
  • 9. Aggressionsdriften - nyckelstimuli
  • 10. Aggressionsdriften – Darwin
  • 11. Aggressionsdriften - Sociala aggressioner
  • 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
  • 13. Aggressionsdriften - aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
  • 14. Kampdriften
  • 15. Kampdriften – stimulering
  • 16. Kampdriften i relation till bytesdriften
  • 17. Etologiska grundbegrepp och lagar
  • 18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
  • 19. Tomgångshandling, intentionsrörelse
  • 20. Konfliktbeteende
  • 21. Konfliktbeteende – överslagshandlingar
  • 22. Konfliktbeteende - pendling
  • 23. – omriktat beteende
  • 24. Konfliktbeteende – oväntat beteende
  • 25. Konfliktbeteende – nervpåfrestning
  • 26. Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
  • 27. Stimulansssummation
  • 28. Stimulansssummation – slutsatser
  • 29. Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
  • 30. Hundars inlärningslagar
  • 31. Klassisk betingning
  • 32. Klassisk betingning – Pavlow
  • 33. Instrumentell betingning
  • 34. Instrumentell betingning 2
  • 35. Instrumentell betingning 3
  • 36. Instrumentell betingning 4
  • 37. Instrumentell betingning 5
  • 38. SKYDDSHUNDSTRÄNING
  • 39. Bytesdriftsstimulering
  • 40. Att skapa motivation genom stimulans och kamp
  • 41. Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
  • 42. Andra fasen:
  • 43. Första bettet
  • 44. Övergång från kamptrasa till skyddsärm
  • 45. Bett i brösthöjd
  • 46. Att bita tag i bytet
  • 47. Att göra anspråk på bytet
  • 48. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
  • 49. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
  • 50. Angreppet
  • 51. Angreppet 2
  • 52. Angreppet 3
  • 53. Angreppet 4
  • 54. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds")
  • 55. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds") 2
  • 56. Målet för stimuleringen av bytesdriften
  • 57. Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
  • 58. Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
  • 59. Att lära sig kämpa
  • 60. Stimulering av försvaret
  • 61. Stimulering av försvaret 2
  • 62. Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
  • 63. Stimulering av försvaret 3
  • 64. Försvara sig mot figuranten
  • 65. Att hota hund och hundförare
  • 66. Att hota den uppbundna och ensamma hunden
  • 67. Stimulering av den bundna hunden
  • 68. Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
  • 69. Angrepp på figuranten.
  • 70. UTBILDNING
  • 71. Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
  • 72. De första bevakningsövningarna i koppel
  • 73. Längre skallgivning i koppel.
  • 74. Bevakning
  • 75. Att låta hunden bita figuranten i tältet
  • 76. Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
  • 77. Övning för släppandet
  • 78. Att släppa det döda bytet
  • 79. I figuranttältet - löskopplad hund
  • 80. Utan ryggskydd
  • 81. Ronderande sök
  • 82. Att vara uppmärksam på tälten
  • 83. Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
  • 84. Öva återkallande från tomt tält
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

Powered by skyddshunden.com