•  
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende

En möjlighet att framkalla ett försvars- respektive undvikande beteende hos en hund är att hota den. Hotandets biologiska funktion ligger i att “skrämma” konkurrenten, som skall ges anledning till ett undvikande beteende innan det kommer till en verklig kamp.
Två former av hotbeteende uppträder särskilt ofta: antingen gör sig den hotande individen extra stor, d.v.s. han förstorar sina kroppskonturer, eller han visar demonstrativt sina vapen. Självsäkra hundar som har en hög stimulansströskel för undvikande (= “dådkraft”), reagerar snarare med ett försvars- än med ett undvikande beteende på detta.

Hotande kan emellertid också ske på andra sätt. Så är exempelvis stirrande en annan form av att hota. Lorenz säger om detta: “De flesta djur, som överhuvudtaget kan fixera med båda ögonen, som fiskar, reptiler, fåglar och däggdjur, gör detta bara en kort stund och i ögonblick av högsta, målmedvetna spänning: antingen fruktar de det fixerade objektet eller så har de en viss avsikt med det och då för det mesta ingen vänlig sådan.

Således uppfattar djur i sina relationer med varandra ett direkt fixerande som uttalat fientligt, ja hotfullt”; också här visar sig motsatsförhållandet mellan försvar och undvikande.

Att markera revir är också en form av hotande, emellertid inte ett riktat hotande. En annan möjlighet att provocera fram ett försvarsbeteende är att avsiktligt undertrycka en normal hälsning; detta är nämligen också samma sak som öppen aggression. Denna reaktion kan vi också märka hos oss själva: om en främling tränger sig på vår grupp utan att hälsa, möts han snabbt av ett “försvar” eller ett “undvikande”.

Därför måste en främmande hund, om den överhuvudtaget blir accepterad, först uppvisa en hel repertoar av beteenden innan den accepteras av flocken. Detta är också orsaken till att vår hund hemma är så misstänksam när en främmande ringer på dörren

Nästa sida

 


Pages

  • 1. Skyddshundsutbildning
  • 10. Aggressionsdriften – Darwin
  • 11. Aggressionsdriften – Sociala aggressioner
  • 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
  • 13. Aggressionsdriften – aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
  • 14. Kampdriften
  • 15. Kampdriften – stimulering
  • 16. Kampdriften i relation till bytesdriften
  • 17. Etologiska grundbegrepp och lagar
  • 18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
  • 19. Tomgångshandling, intentionsrörelse
  • 2. Försvarsdriften
  • 20. Konfliktbeteende
  • 21. Konfliktbeteende – överslagshandlingar
  • 22. Konfliktbeteende – pendling
  • 23. – omriktat beteende
  • 24. Konfliktbeteende – oväntat beteende
  • 25. Konfliktbeteende – nervpåfrestning
  • 26. Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
  • 27. Stimulansssummation
  • 28. Stimulansssummation – slutsatser
  • 29. Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
  • 3. Det undvikande beteendet
  • 30. Hundars inlärningslagar
  • 31. Klassisk betingning
  • 32. Klassisk betingning – Pavlow
  • 33. Instrumentell betingning
  • 34. Instrumentell betingning 2
  • 35. Instrumentell betingning 3
  • 36. Instrumentell betingning 4
  • 37. Instrumentell betingning 5
  • 38. SKYDDSHUNDSTRÄNING
  • 39. Bytesdriftsstimulering
  • 4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
  • 40. Att skapa motivation genom stimulans och kamp
  • 41. Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
  • 42. Andra fasen:
  • 43. Första bettet
  • 44. Övergång från kamptrasa till skyddsärm
  • 45. Bett i brösthöjd
  • 46. Att bita tag i bytet
  • 47. Att göra anspråk på bytet
  • 48. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
  • 49. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
  • 5. Det undvikande beteendet 2
  • 50. Angreppet
  • 51. Angreppet 2
  • 52. Angreppet 3
  • 53. Angreppet 4
  • 54. Att lära hunden att “kämpa” (“skaka till döds”)
  • 55. Att lära hunden att “kämpa” (“skaka till döds”) 2
  • 56. Målet för stimuleringen av bytesdriften
  • 57. Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
  • 58. Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
  • 59. Att lära sig kämpa
  • 6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
  • 60. Stimulering av försvaret
  • 61. Stimulering av försvaret 2
  • 62. Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
  • 63. Stimulering av försvaret 3
  • 64. Försvara sig mot figuranten
  • 65. Att hota hund och hundförare
  • 66. Att hota den uppbundna och ensamma hunden
  • 67. Stimulering av den bundna hunden
  • 68. Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
  • 69. Angrepp på figuranten.
  • 7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
  • 70. UTBILDNING
  • 71. Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
  • 72. De första bevakningsövningarna i koppel
  • 73. Längre skallgivning i koppel.
  • 74. Bevakning
  • 75. Att låta hunden bita figuranten i tältet
  • 76. Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
  • 77. Övning för släppandet
  • 78. Att släppa det döda bytet
  • 79. I figuranttältet – löskopplad hund
  • 8. Aggressionsdriften
  • 80. Utan ryggskydd
  • 81. Ronderande sök
  • 82. Att vara uppmärksam på tälten
  • 83. Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
  • 84. Öva återkallande från tomt tält
  • 9. Aggressionsdriften – nyckelstimuli
  • Privacy
  • Sitemap
  • Skyddshundsutbildning – teori och träning

Menu

  • Hundartiklar av en kvalité som inte finns i vanliga hundbutiker säljs ut till reapriser
  • Tidernas chans att beställa riktigt bra hundartiklar jättebilligt
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

Powered by skyddshunden.com