33. Instrumentell betingning
Enkla färdigheter lärs in efter den instrumentella betingningens lagar. När vi befattar oss med utbildningen (ge skall, släppande o.s.v.) måste vi använda dessa inlärningslagar. De innebär:
1. Förstärkningar = belöningar leder till att ett beteende, som till att börja med var tillfälligt, spontant eller manipulerat uppträder mycket oftare, d.v.s. det lärs in.
2. Beteendemönster som inte belönas uppträder med tiden mer och mer sällan för att slutligen försvinna helt.
Dessa inlärningslagar har framtagits av en amerikansk psykolog vid namn Thorndike. Han lät en hungrig katt vara i en bur och fyllde sedan, så att katten kunde se och vädra det, dess matskål med de härligaste läckerbitar – men utan att den kunde nå skålen. Oroligt gick katten av och an. Om och om igen spejade den hungrigt bort mot matskålen.
Den försökte förgäves sticka huvudet mellan spjälorna. Den försökte fiska med tassen efter maten, men det lyckades inte heller. Besviken och arg slog katten klorna i burväggen, men hungern var fortfarande kvar. Och så rörde sig katten oroligt fram och tillbaka i buren, tills den av en tillfällighet trampade på en spak.
Med hjälp av en repkonstruktion öppnades en lucka i buren. Plötsligt var vägen till matskålen fri. Ju oftare katten fick vara i buren, desto mindre tid behövde den för att öppna luckan. Till slut gick den målmedvetet till spaken och trampade kraftigt på den med framtassen.
Exakt efter denna inlärningslag kan hunden lära sig att ge skall. Hundens bytesdrift stimuleras, och hunden får bytet som belöning först när den gett skall.