•  
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

2. Försvarsdriften

Försvarsdriften hör till aggressionsbeteendets funktionskrets och kan också överlagra många andra funktionskretsar. Till försvarsbeteendet hör beteenden som hotande, fixerande, aggressivt avvärjande och att bita till. Den grundläggande nyckelstimulansen för ett försvarsbeteende är ett hot av fysisk eller psykisk art eller en öppen aggression. Målet som hunden vill uppnå med ett försvarsbeteende är alltid att framkalla ett undvikande beteende hos den som hotar.Försvarsbeteendet kan ha olika orsaker, beroende på i vilken funktionskrets det förekommer. I funktionskretsen som gäller bytessökandet kan det förekomma som bevakande eller försvarande av bytet. Målet är uppnått när ett undvikande beteende har framkallats hos rivalen.

I funktionskretsen som gäller sexualbeteendet kan det uppträda som bevakande av barn, husdjur eller valpar. Målet är uppnått när den hotande figuren visar ett undvikande beteende. Och slutligen kan det uppträda i de sociala relationerna. Här tjänar det till att befästa rangpositioner, att bevara revirprivilegier, att försvara sig mot främmande eller till självförsvar (ångestbett).

För försvarsdriften gäller varken den stimulanssspecifika eller den aktionsspecifika uttröttningen; den kan alltså alltid framkallas och måste därför vara en del av en skyddshunds kampbeteende. Försvarsbeteendet medför alltså användbara beteendemönster för skyddshundsutbildningen, som t.ex.att svara igen (motreaktion) vid hot eller vid fysiska eller psykiska belastningar.

I praktiken kan provokationen av försvaret se ut t.ex. på följande sätt: figuranten går emot hunden och hotar den, hunden visar också ett hotbeteende (morrar, skäller, biter), figuranten flyr och hunden har uppnått målet för försvarsdriften.

Tyvärr ser det bara sällan ut så här; för det mesta flyr hunden, när inte starkare intressen tvingar den till försvarsbeteende, t. ex. om den försvarar ett byte eller ett revir, eller när den är chanslös därför att den är uppbunden (ångestbett).

Här visar sig motsatsförhållandet mellan försvarsdrift och undvikande beteende: nyckelstimulansen för det undvikande beteendet är densamma som för försvarsbeteendet. Just i detta ligger den stora faran vid träningen av försvarsdriften.

Nästa sida

 


  • Hundartiklar av en kvalité som inte finns i vanliga hundbutiker säljs ut till reapriser
  • Tidernas chans att beställa riktigt bra hundartiklar jättebilligt
  • Privacy
  • Sitemap
  • Skyddshundsutbildning – teori och träning
  • 1. Skyddshundsutbildning
  • 2. Försvarsdriften
  • 3. Det undvikande beteendet
  • 4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
  • 5. Det undvikande beteendet 2
  • 6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
  • 7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
  • 8. Aggressionsdriften
  • 9. Aggressionsdriften - nyckelstimuli
  • 10. Aggressionsdriften – Darwin
  • 11. Aggressionsdriften - Sociala aggressioner
  • 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
  • 13. Aggressionsdriften - aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
  • 14. Kampdriften
  • 15. Kampdriften – stimulering
  • 16. Kampdriften i relation till bytesdriften
  • 17. Etologiska grundbegrepp och lagar
  • 18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
  • 19. Tomgångshandling, intentionsrörelse
  • 20. Konfliktbeteende
  • 21. Konfliktbeteende – överslagshandlingar
  • 22. Konfliktbeteende - pendling
  • 23. – omriktat beteende
  • 24. Konfliktbeteende – oväntat beteende
  • 25. Konfliktbeteende – nervpåfrestning
  • 26. Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
  • 27. Stimulansssummation
  • 28. Stimulansssummation – slutsatser
  • 29. Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
  • 30. Hundars inlärningslagar
  • 31. Klassisk betingning
  • 32. Klassisk betingning – Pavlow
  • 33. Instrumentell betingning
  • 34. Instrumentell betingning 2
  • 35. Instrumentell betingning 3
  • 36. Instrumentell betingning 4
  • 37. Instrumentell betingning 5
  • 38. SKYDDSHUNDSTRÄNING
  • 39. Bytesdriftsstimulering
  • 40. Att skapa motivation genom stimulans och kamp
  • 41. Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
  • 42. Andra fasen:
  • 43. Första bettet
  • 44. Övergång från kamptrasa till skyddsärm
  • 45. Bett i brösthöjd
  • 46. Att bita tag i bytet
  • 47. Att göra anspråk på bytet
  • 48. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
  • 49. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
  • 50. Angreppet
  • 51. Angreppet 2
  • 52. Angreppet 3
  • 53. Angreppet 4
  • 54. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds")
  • 55. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds") 2
  • 56. Målet för stimuleringen av bytesdriften
  • 57. Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
  • 58. Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
  • 59. Att lära sig kämpa
  • 60. Stimulering av försvaret
  • 61. Stimulering av försvaret 2
  • 62. Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
  • 63. Stimulering av försvaret 3
  • 64. Försvara sig mot figuranten
  • 65. Att hota hund och hundförare
  • 66. Att hota den uppbundna och ensamma hunden
  • 67. Stimulering av den bundna hunden
  • 68. Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
  • 69. Angrepp på figuranten.
  • 70. UTBILDNING
  • 71. Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
  • 72. De första bevakningsövningarna i koppel
  • 73. Längre skallgivning i koppel.
  • 74. Bevakning
  • 75. Att låta hunden bita figuranten i tältet
  • 76. Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
  • 77. Övning för släppandet
  • 78. Att släppa det döda bytet
  • 79. I figuranttältet - löskopplad hund
  • 80. Utan ryggskydd
  • 81. Ronderande sök
  • 82. Att vara uppmärksam på tälten
  • 83. Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
  • 84. Öva återkallande från tomt tält
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

Powered by skyddshunden.com