•  
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.

Beteendemönstren, som ett djur – utan tidigare gjorda erfarenheter – uppvisar i kontakt med sin omvärld, kallar man instinktiva handlingar.

För att dessa skall kunna fungera, måste vanligtvis två förutsättningar finnas: djuret måste för det första ha den nödvändiga driftsstämningen, dvs. vara berett att visa ett visst beteende (motivation). Man säger också att det har ett specifikt aptitbeteende.

Aptitbeteendet bestäms av vissa processer i hjärncellerna och av samarbetet mellan flera hormonkörtlar och andra processer i kroppen (inre stimuli, t.ex. hunger vid tom mage).

För detta ändamål har djuren medfödda fysiologiska mekanismer, som fungerar som pådrivningsmekanismer: de väntar inte passivt på händelser, utan söker, beroende på olika “stämningar”, efter situationer, som tillåter olika handlingsmönster. –

För det andra måste en nyckelretning utlösa den instinktiva handlingen. Den instinktiva handlingen avslutas för det mesta av en enkel och kort, ofta mycket bestämd och oföränderlig “sluthandling”.

Sluthandlingar – i motsats till aptitbeteende – för med sig att en drift tillfredsställs och spänningen löses upp. Med sluthandlingens förlopp är det “biologiska målet” uppnått, dvs. målet för en hel rad av beteenden som alla syftar till att tillfredsställa en drift. Tidsintervallerna mellan varje tillfälle kan variera avsevärt.

Ett exempel: Det kan förekomma att ett djur i driftsstämning (som ju påverkas av inre spänningstillstånd) är motiverad till en bestämd handling, men inte kan utföra den eftersom en lämplig nyckelstimulans från omvärlden fattas: en hund släpps ut för att göra ifrån sig. Den känner ett trängande behov, men springer trots det omkring och nosar på hörn (aptitbeteende).

Först när hunden på ett visst ställe känner lukten av tidigare urineringar, utgör denna lukt den nyckelstimulans som behövs för att hunden ska kunna inta den karakteristiska urineringsställningen och samtidigt öppna slutmuskeln.

Detta sökande efter nödvändiga stimuli för att kunna förverkliga målet för driften måste ses som aptitbeteende. Man kan se ett klart samband mellan tillfredsställandet av driften och aptitbeteende: en sökande aktivitet är troligare, ju mindre driften tillfredsställs. Bara i en instinkthandlings aptitfas kan inlärning ske. En sluthandling som en gång har påbörjats, kan inte eller bara undantagsvis förhindras.

Nästa sida


  • Privacy
  • Sitemap
  • Skyddshundsutbildning – teori och träning
  • 1. Skyddshundsutbildning
  • 2. Försvarsdriften
  • 3. Det undvikande beteendet
  • 4. Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
  • 5. Det undvikande beteendet 2
  • 6. Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
  • 7. Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
  • 8. Aggressionsdriften
  • 9. Aggressionsdriften - nyckelstimuli
  • 10. Aggressionsdriften – Darwin
  • 11. Aggressionsdriften - Sociala aggressioner
  • 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
  • 13. Aggressionsdriften - aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
  • 14. Kampdriften
  • 15. Kampdriften – stimulering
  • 16. Kampdriften i relation till bytesdriften
  • 17. Etologiska grundbegrepp och lagar
  • 18. Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
  • 19. Tomgångshandling, intentionsrörelse
  • 20. Konfliktbeteende
  • 21. Konfliktbeteende – överslagshandlingar
  • 22. Konfliktbeteende - pendling
  • 23. – omriktat beteende
  • 24. Konfliktbeteende – oväntat beteende
  • 25. Konfliktbeteende – nervpåfrestning
  • 26. Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
  • 27. Stimulansssummation
  • 28. Stimulansssummation – slutsatser
  • 29. Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
  • 30. Hundars inlärningslagar
  • 31. Klassisk betingning
  • 32. Klassisk betingning – Pavlow
  • 33. Instrumentell betingning
  • 34. Instrumentell betingning 2
  • 35. Instrumentell betingning 3
  • 36. Instrumentell betingning 4
  • 37. Instrumentell betingning 5
  • 38. SKYDDSHUNDSTRÄNING
  • 39. Bytesdriftsstimulering
  • 40. Att skapa motivation genom stimulans och kamp
  • 41. Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
  • 42. Andra fasen:
  • 43. Första bettet
  • 44. Övergång från kamptrasa till skyddsärm
  • 45. Bett i brösthöjd
  • 46. Att bita tag i bytet
  • 47. Att göra anspråk på bytet
  • 48. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
  • 49. Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
  • 50. Angreppet
  • 51. Angreppet 2
  • 52. Angreppet 3
  • 53. Angreppet 4
  • 54. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds")
  • 55. Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds") 2
  • 56. Målet för stimuleringen av bytesdriften
  • 57. Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
  • 58. Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
  • 59. Att lära sig kämpa
  • 60. Stimulering av försvaret
  • 61. Stimulering av försvaret 2
  • 62. Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
  • 63. Stimulering av försvaret 3
  • 64. Försvara sig mot figuranten
  • 65. Att hota hund och hundförare
  • 66. Att hota den uppbundna och ensamma hunden
  • 67. Stimulering av den bundna hunden
  • 68. Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
  • 69. Angrepp på figuranten.
  • 70. UTBILDNING
  • 71. Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
  • 72. De första bevakningsövningarna i koppel
  • 73. Längre skallgivning i koppel.
  • 74. Bevakning
  • 75. Att låta hunden bita figuranten i tältet
  • 76. Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
  • 77. Övning för släppandet
  • 78. Att släppa det döda bytet
  • 79. I figuranttältet - löskopplad hund
  • 80. Utan ryggskydd
  • 81. Ronderande sök
  • 82. Att vara uppmärksam på tälten
  • 83. Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
  • 84. Öva återkallande från tomt tält
  • Home
  • Privacy
  • Sitemap

Powered by skyddshunden.com