13. Aggressionsdriften – aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
I samband med aggressionen vill jag även säga några ord om aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga.
Vi vet att skyddshundar skall förfoga över driftstyrka och en viss utbildningsnivå. För att förmedla den nödvändiga utbildningsnivån till skyddshunden, måste den genomgå ett stort antal inlärningsprocesser. Men för mycket stress, dvs. en alltför stor påfrestning på nerverna, har en negativ inverkan på alla inlärningsprestationer.
Högsta nervpåfrestning är någonting hunden upplever i konfliktsituationer, som emellertid inte går att undvika vid utbildningen. Nu är just aggression och rädsla kombinerade med stor nervpåfrestning.
Provocerar man båda, nämligen aggression och rädsla, t.ex. genom att under träning av släppandet i bevakningen ta i med hårdhandskarna och genom smärta tvinga hunden till ett undvikande beteende, så råkar den i en driftkonflikt med högsta nervpåfrestning, som i sin tur gör den oförmögen till inlärning.
Tips: lär in släppandet i lugn och ro med Släpphalsband.
Bara de mindre driftstarka och osäkra hundarna låter sig i en sådan situation tvingas till ett undvikande beteende (att de då skäller är ingen målinriktad eller inlärd handling, utan bara en överslagshandling); de driftsstarka och säkra hundarna blir genom hårdhet bara mer aggressiva och okontrollerbara; en del råkar till och med genom hormonpåverkningar i ett tranceliknande tillstånd och är då okänsliga för smärta.
Detta faktum kan man någon gång också konstatera vid slagsmål, särskilt mellan tikar: slag hetsar på sin höjd upp dem, för hårdhet, som betonades i början, förstärker ibland bara aggressionen.
Skall skyddshunden genomgå inlärningsprocesser, där det undvikande beteendet spelar en viss roll, är aggressionsdriften sämsta tänkbara motivation: för det första är inlärningsförmågan inskränkt eller överhuvudtaget inte aktiverad och för det andra påverkas hundens självförtroende garanterat negativt.