Skyddshundsträning - hur man tränar sin skyddshund
- 1.Skyddshundsutbildning
NÖDVÄNDIGA TEORETISKA GRUNDKUNSKAPER Naturliga drifter som kan utnyttjas i skyddstjänsten Bytesdriften Bytesdriften hör till funktionskretsen runt om födosökandet (jaktfunktionen) - 2.Försvarsdriften
Försvarsdriften hör till aggressionsbeteendets funktionskrets och kan också överlagra många andra funktionskretsar - 3.Det undvikande beteendet
Innan jag går närmare in på motsatsförhållandet mellan dessa drifter, som är så viktiga och måste behandlas så försiktigt vid utbildningen av en skyddshund, vill jag helt kort karakterisera det undvikande beteendet - 4.Hotande och andra nyckelstimuli för att framkallande av försvarsbeteende
En möjlighet att framkalla ett försvars- respektive undvikande beteende hos en hund är att hota den - 5.Det undvikande beteendet 2
Ytterligare en möjlighet att framkalla försvarsbeteende är öppen aggressivitet, som är något som bara äldre och självsäkra djur svarar på, men det leder ofta till försvarsbeteende i form av nödvärn när det inte finns någon möjlighet till flykt - 6.Att styra försvarsbeteende och undvikande beteende
Avgörande för vilket beteende som kommer att dominera är självsäkerheten och intensiteten, både hos den som hotar och den som blir hotad - 7.Kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd.
I samband med försvarsdrift och undvikande beteende måste begreppen kritiskt avstånd, flyktavstånd och individuellt avstånd förklaras: Varje djur, framför allt alla större däggdjur, flyr från en överlägsen motståndare, så snart denne har överskridit en viss gräns - 8.Aggressionsdriften
Begreppet aggressionsdrift är mer omfattande än de andra, därför att den innefattar det reaktiva (försvarsdrift) och det aktiva (social aggressivitet) området av det aggressiva beteendet - 9.Aggressionsdriften - nyckelstimuli
Nyckelstimuli till kontrande aggressionsbeteende, d - 10.Aggressionsdriften – Darwin
Redan Charles Darwin upptäckte att aggressionen tjänar den sexuella selektionen, eftersom den sållar fram de starkaste och friskaste individerna för fortplantningen, och den kan hos flockdjur se till att den mest erfarna individen får ledarrollen genom att utveckla en rangordning - 11.Aggressionsdriften - Sociala aggressioner
Sociala aggressioner räknas därutöver också till de träningsbara instinkterna - 12.Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans
Tröskeln för aggressionsutlösande stimulans är lägst när ett djur "känner sig som säkrast", d - 13.Aggressionsdriften - aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga
I samband med aggressionen vill jag även säga några ord om aggressiva hundars minskade inlärningsförmåga - 14.Kampdriften
Frågan om det finns en självständig kampdrift är ännu inte besvarad - 15.Kampdriften – stimulering
Om vi vill stimulera hundens kampdrift, så att den spontant söker kampen med figuranten, måste vi veta vilka egenskaper som utgör den positiva kampdriften - 16.Kampdriften i relation till bytesdriften
Enbart bytesdrift är säkert heller inte lika med hundens kampdrift, Den framgångsrika insatsen av försvarsbeteende från hundens sida är den andra beståndsdelen av kampdriften - 17.Etologiska grundbegrepp och lagar
Innan jag beskriver driftsstimuleringen och utbildningen tror jag det är nödvändigt att för det första förklara några av etologins lagar och begrepp och för det andra att förklara hundars inlärningslagar - 18.Aptitbeteende, nyckelretning, instinktshandling, sluthandling, mål för driften.
Beteendemönstren, som ett djur - utan tidigare gjorda erfarenheter - uppvisar i kontakt med sin omvärld, kallar man instinktiva handlingar - 19.Tomgångshandling, intentionsrörelse
Om en driftsstämning, alltså summan av inre stimuli, blir övermäktig och om den nödvändiga specifika nyckelstimulansen fattas, kan ett spontant utförande av en instinkthandling komma till stånd även utan en nyckelstimulans eller med stimuli som bara i viss mån liknar en sådan - 20.Konfliktbeteende
Vanligtvis avgör den yttre situationen och driftsstämningen entydigt, vilket beteendemönster som kommer i fråga vid vilket tillfälle - 21.Konfliktbeteende – överslagshandlingar
Här kan man ofta iaktta typiska överslagshandlingar; t - 22.Konfliktbeteende - pendling
Pendling är en kombination av flera beteendeelement som motsvarar de oförenliga drifterna - 23.Konfliktbeteende – omriktat beteende
Det omriktade beteendet är också en ersättningshandling, som framför allt kan iakttas i motsättningen mellan angreppsbeteende och undvikande beteende - 24.Konfliktbeteende – oväntat beteende
Slutligen finns det konfliktsituationer, i vilka de "väntade", d - 25.Konfliktbeteende – nervpåfrestning
Varje konfliktsituation utgör en stor nervpåfrestning för hunden - 26.Konfliktbeteende – för stor nervpåfrestning kan ge fysiska symtom
De nervösa störningarna är i detta sammanhang inte de enda fel som kan upptäckas - 27.Stimulansssummation
För många beteendemönster finns det inte bara en enda utlösande stimulans utan flera, som var för sig eller tillsammans kan sätta i gång ett beteendemönster - 28.Stimulansssummation – slutsatser
Av dessa konstateranden kan viktiga slutsatser för skyddshundsutbildningen dras: Vill jag stimulera en hund till ett starkare bytesbeteende, kan jag sätta in bytesstimulansen upprepade gånger efter varandra - 29.Aktionsspecifik och stimulansspecifik uttröttning
Fullt så enkelt som stimuleringen av en hund beskrivits i föregående kapitel, är det tyvärr inte, för också här finns det en motspelare: uttröttningen - 30.Hundars inlärningslagar
Inlärning omfattar alla processer, genom vilka en hund anpassar sig till sin omvärld (beteendeändringsprocesser) och som inte kan sägas bero på ärvda mekanismer, på mognad eller på uttröttning - 31.Klassisk betingning
Den klassiska betingningen beskriver ett inlärningssätt, där känslor och ovillkorliga reaktioner lärs in - 32.Klassisk betingning – Pavlow
Denna inlärningslag konstaterade den ryske medicinaren och beteendeforskaren Pavlow genom följande experiment: strax efter att en klocka har ringt får en hund mat - 33.Instrumentell betingning
Enkla färdigheter lärs in efter den instrumentella betingningens lagar - 34.Instrumentell betingning 2
För att använda denna inlärningslag framgångsrikt, måste vi veta att hunden alltid uppfattar det faktum att den uppnått målet för driften som belöning - 35.Instrumentell betingning 3
Hur starkt sexualbeteendet kan motivera vet den som någon gång iakttagit hur raffinerat hanhundar beter sig när de vill komma i närheten av en löptik - 36.Instrumentell betingning 4
Det undvikande beteendet är den mest använda motivationen exempelvis för lydnadsdressyr, inte minst därför att det ständigt är aktiveringsbart - 37.Instrumentell betingning 5
Försvars- och aggressionsbeteendet kan också utgöra motivation till inlärning - 38.SKYDDSHUNDSTRÄNING
Jag gör inte anspråk på att kunna skildra tillvägagångssättet vid hundutbildning på ett sådant sätt att alla, efter att ha läst den här boken, kan utbilda en skyddshund - 39.Bytesdriftsstimulering
Bytesdriftsstimuleringen bör man börja med redan när hunden är tre månader gammal - 40.Att skapa motivation genom stimulans och kamp
Första målet: Hunden ska gripa tag i säckrullen eller kamptrasan, rycka åt sig den och bära iväg den - 41.Att skapa motivation genom stimulans och kamp 2
Under denna övning bör man tänka på ett par mycket viktiga saker: Om man vill öva bytesdriften, så måste hundens intresse riktas mot bytet, dvs - 42.Andra fasen:
Det andra övningsavsnittet skiljer sig såtillvida från det första att hunden måste bita målmedvetet efter bytet i mag- till brösthöjd - 43.Första bettet
Andra målet: Hunden ska redan vid första bettet bita så hårt att bytet inte kan komma undan - 44.Övergång från kamptrasa till skyddsärm
Tredje målet: Hunden ska redan vid första försöket visa ett fast bett - 45.Bett i brösthöjd
Hunden utsätts för en stimulans av bytesdriften, biter i brösthöjd när figuranten springer förbi den, då ser figuranten till att hunden får goda bettmöjligheter - 46.Att bita tag i bytet
Figuranten springer förbi hunden och åt sidan, hunden får goda möjligheter till att bita i brösthöjd - 47.Att göra anspråk på bytet
Figuranten bör vid övning av bytesdriften aldrig springa rätt mot hunden - 48.Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket
Figuranten springer förbi hundens sida (bett i brösthöjd, god möjlighet att bita till) - 49.Att hjälpa hunden att få ett fast bett redan vid första försöket 2
Även här kan man se på det slaka kopplet att hundföraren beter sig felaktigt - 50.Angreppet
Fjärde målet: Hunden ska genom ett målmedvetet språng och fast bett få tag i bytet Den centrala övningen vid bytesdriftsstimuleringen är angreppsövningen - 51.Angreppet 2
Till att börja med angriper hunden den flyende figuranten från sidan - 52.Angreppet 3
Snart låter man hunden angripa och gå rätt fram mot figuranten - 53.Angreppet 4
Hunden skickas efter den flyende figuranten - 54.Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds")
Femte målet: Hunden ska lära sig att den kan ta byte genom att "skaka/ruska det till döds" Det är relativt lätt att provocera fram bytesskakandet med driftsstarka och med osäkra hundar, men med en del hundar lyckas man inte med detta förrän hunden är ca femton månader - 55.Att lära hunden att "kämpa" ("skaka till döds") 2
Har inte hunden självmant detta beteende - 56.Målet för stimuleringen av bytesdriften
Målet för stimuleringen av bytesdriften har uppnåtts när hunden, så fort den får syn på figuranten med skyddsärmen kräver denne genom att skälla eller dra i kopplet - 57.Målet för stimuleringen av bytesdriften 2
Hela träningssituationen vid skyddshundsträning måste alltså vara spännande, så länge hunden enbart arbetar med att ta byte - 58.Målet för stimuleringen av bytesdriften 3
Till slut vill jag föreslå ännu en övningsmöjlighet, som jag praktiserar ofta som grundövning för att stimulera bytesdriften: Jag står som figurant i tältet medan hunden förs till appellplanen - 59.Att lära sig kämpa
Från bytespositionen leder figuranten över hunden till försvarssituationen, genom att figuranten vänder sig mot hunden och genast belönar vid minsta lilla försvarsreaktion - 60.Stimulering av försvaret
Stimulering av försvaret (Att hetsa hunden till aggressivitet mot figuranten) Stimuleringen av försvarsdriften är ett mycket svårare arbete för figuranten än stimulering av bytesdriften - 61.Stimulering av försvaret 2
Därför anser jag att bevakningen skall vara intränad innan man börjar med några intensivare övningar av försvaret - 62.Att höja nervbelastningen genom att göra anspråk på bytet och utnyttja osäkerheter
Första målet: Hunden skall lära sig hur den kan skrämma figuranten, som försöker ta ifrån den bytet, och hur den kan klara av kroppsliga och psykiska påfrestningar Denna första form av stimulering av försvarsdriften handlar enbart om hundens objektrelaterade försvarsreaktion, dvs - 63.Stimulering av försvaret 3
För att kunna stimulera försvarsdriften på det här sättet så måste figuranten ta reda på när hunden blir osäker - 64.Försvara sig mot figuranten
Andra målet: Hunden skall lära sig att den, genom att angripa och bita till kan försvara sig mot figuranten Hämningarna att angripa figuranten skall bearbetas - 65.Att hota hund och hundförare
Hundföraren går med hunden till appellplanen och hukar sig bredvid sin hund, som han håller i halsbandet - 66.Att hota den uppbundna och ensamma hunden
Vid denna övningsform binds hunden upp och hundföraren håller sig utom synhåll - 67.Stimulering av den bundna hunden
Den passiva hunden aktiveras i försvarsbeteendet genom hot; belöningen stärker hundens självförtroende - 68.Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
Vi vet alla att hundar som ständigt är aggressiva och skäller nedvärderas, och det med all rätt - 69.Angrepp på figuranten.
Kopplet förblir spänt - 70.UTBILDNING
Bevakningsövning Att bevaka övas bäst med utgångspunkt från bytesdriften - 71.Att hålla tillbaka hjälp av kopplet
Hundföraren håller sin hund kopplad, figuranten stimulerar hunden och springer sedan till tältet - 72.De första bevakningsövningarna i koppel
Figuranten stimulerar hunden i bytesdriften - 73.Längre skallgivning i koppel.
Kopplet måste hänga löst - 74.Bevakning
Genom stimulans lockar figuranten hunden tätt inpå sig - 75.Att låta hunden bita figuranten i tältet
Om man övar den ovan nämnda övningen konsekvent några gånger efter varandra, kommer hunden mycket snart att inte angripa mer, utan genast att ge skall - 76.Att arbeta bort extra retningar och övningar med högre svårighetsgrad
Efter att hunden fått försvara sig några gånger är bevakningen praktiskt taget inövad - 77.Övning för släppandet
De flesta hundar som inte släpper vid kommandot ”loss”, gör detta av rädsla för situationen som kommer därefter - 78.Att släppa det döda bytet
Kommandot "loss" visar hundföraren för hunden med hjälp av det erövrade bytet - 79.I figuranttältet - löskopplad hund
När hunden inte längre behöver tvingas utan släpper direkt på kommando och omedelbart börjar skälla, kan föregående övning genomföras utan koppel - 80.Utan ryggskydd
Förhåller sig hunden vaksamt och skällande framför figuranten och kan hundföraren närma sig utan att hunden blir distraherad, genomförs övningen utan täckning i ryggen genom figuranttältet - 81.Ronderande sök
Ronderande sök övas med hunden först efter skyddshundsprov I - 82.Att vara uppmärksam på tälten
Hunden måste lära sig att den, när den förs till skyddstjänst, hittar figuranten i ett tält, där denne kan jagas upp och skrämmas genom skällande - 83.Att inge förtroende tills hunden effektivt genomför ronderande sök
När man har genomfört ovanstående övning några gånger, skickas hunden fram till det tältet där figuranten står, utan att först ha sett denne - 84.Öva återkallande från tomt tält
Först när den förra övningen motsvarar förväntningarna, kan man öva in tillbakakallningen
|
|
|
